Jag sätter E-girls on hold för ett tag. Jag har helt enkelt ingen lust att blogga längre.

Det är ljust ute långt in på kvällarna, jag har massor av böcker som jag vill läsa, jag umgås hellre med mina vänner som är på samma sida av datorn som jag och dessutom så är det ju så mycket bra sport på TV nu – fotboll, vollyboll, tennis, och snart börjar OS. Ja, ni förstår ju att jag inte har tid med bloggandet också… :)

Kanske jag återkommer när nätterna blir långa och kölden sätter in… Kanske inte, vi får se.

 Kramar Em

Efter en hel helg med massor av sol, kärlek och roliga aktiviteter är jag nu till brädden fylld av energi.

Söndagen avslutades på bästa sätt – med en 5,5tim middag på Joe Farellis tillsammans med Kvartetten! Ni är de bästa och ni ger mig så mycket!

Nu är det ”pack-kaos” här At Storytelling, men jag börjar se en ordning i kaoset och om tre timmar far vi mot Landvetter! Grekland nästa!!!

Nu är fokus att koppla bort jobbet och bara njuta och slappna av!

Med tanke på att jag just har kollat av jobbmailen så går det ju sådär… Men i Grekland kommer vi inte att ha tillgång till någon dator så nu skall jag nog kunna lyckas stänga av allting.

Hoppas ni alla får en skön vecka här hemma, det skall vi ha!

Det är underbart väder, jag har semester, vi har bästa tjejen på besök och på måndag far vi till Grekland.

Om man tänker efter är allting jättebra!

Så jag släpper all skit och fokuserar på ovanstående lista istället.

Det är när man tar på sig sina nya kritvita jeans och känner sig sommrig och fräsch samma dag som mensen passar på att komma fyra dagar för tidigt…

Vaknade i morse (vid spöktimmen så klart…) dels av värmen och dels av en hals som värkte och värkte.

Tog en Panodilbrus och vägrade tänka på förkylningar och halsont. Vaknade vid 6 och vägrade fortfarande att tänka på sjukdom, förkylning och halsont.

Jag vägrar fortfarande tänka på det…

Men jag känner det ändå – halsen håller på att svullna igen, näsan rinner och huvudet dunkar.

Toppen. Verkligen.

Igår var vi i Kungälv. Först var det vaxning hos kusin Annica  (Annica´s Hälsa och skönhet i Kungälv: 0702-578834) och nu blev det både ben och bikinilinje – man måste ju vara piffad på playan i Grekland!

Sen var det grillning hos Kaos på terassen. Jag bara njöt! Av sällskapet, av solen, av maten, av solen, av vinet och av solen…

Och som så ofta när Kaos är inblandade så slutade inte kvällen tidigt efter en liten mysig grillning utan det blev en härlig helkväll med tårta, mer vin och whiskey (vars tomflaskor på något sätt hamnade i potatislandet på slutet av kvällen…)  :)

Vid 23 kände jag att vi kanske skulle börja röra oss hemåt eftersom bussturen ändå tar 45min. Då säger lillebrors kompis Tobbe: Jag kör er hem, det är ju därför jag inte har druckigt något!

Min lillebror har verkligen världens raraste vänner. De hjälper mig att flytta, de kör mig hit och dit, de svarar på frågor när jag ringer utan att sucka och pusta och de ställer upp och hjälper till i alla lägen. Dessutom är de roliga och mysiga att umgås med !

Anton, du har precis som jag haft turen att få underbara vänner, så glöm inte att de är värda sin vikt i guld. Ta hand om dem därefter!

Vi var ju som sagt på fest i lördags. En galet härlig tillsällning

Men jag undrar om jag och Kärleken verkligen var på samma fest…? Han frotterade sig tydligen med kändisar mest hela kvällen.

Själv höll jag mig till mina kusiner och deras familjer. Och jag som i vanliga fall känner mig realtivt lång i mina 1,73cm (+ 7cm klackar kvällen till ära) insåg att jag är kortast i släkten…

 Mina goa kusiner Krister och Leif

Att jag inte såg någon kändis är ju inte så otippat – jag känner ju aldrig igen någon. Men jag hörde inte ens talas om varesig någon Bigalow eller Sascha så frågan är om vi var på samma fest…

Jag är inte hungrig när det är varmt. Jag vet att jag måste äta snart för att undvika huvudvärk och yrsel imorgon. Men jag är inte sugen på någonting.

Det får kanske blir en macka om en stund. Eller helt enkelt bara en skål med glass – en 0,5l vanilj med krossad choklad ligger i frysen och lockar på mig.

En tennismatch står på i bakgrunden här hemma.

Min fis hit och Min fis dit, nu har han visst en fem två ledning.

Kärleken är lite orolig, han har inte satsat pengar på Min fis…

Så jag hejar inte heller på honom, men hans namn är lite roligt

Vi har ju som sagt rest runt lite i helgen och vi har sovit lite här och där. På soffor, i våningsängar, på tåg och i bilar.

Idag känner jag av det.

Jag känner mig som jag tror att en sten som ligger ute måste känna sig efter ett riktigt hällregn. Mörbultad rakt igenom.