Kvällens Schlager

Jag har redan tröttnat lite trots att det inte ens har börjat…

I tisdags gillade jag Israel, Ryssland, Andorra, Armenien och Azerbajdzjan.

Idag har jag lyssnat lite extra på Schweiz, Danmark, Ukraina och Island.

Jag tycker om vårt svenska bidrag, men är osäker på om Charlotte kommer att gå till finalen. Vad höll hon på med ensam poserandes på podiet i början? Framförandet blev ju bara töntigt utan dansarna…

Det är för många bidrag och för mycket skit!

Kanske är det bara så att alla gamla gubbar, halvnakna tjejer som inte kan sjunga och dockor måste sållas bort så att man kan ge finalisterna en andra lyssning på lördag för att kunna ”tycka på riktigt”?

Jag skall ge det en andra chans, men hittills finns det bara en som är klockren och som förtjänar en Tolva. 

Kristian Luuk. Hans kommentarer är underbara!

 

Harry har ramlat

Ett gamalt stående skämt i familjen som inte är något skämt längre. Nu har ”Harry” ramlat på riktigt…

Han stod på altanräcket för att fixa något med motorn till markisen och tappade balansen, ramlade och knäckt ett revben.

Nu pratade jag nyss med Pappa B, han är hemma och mår med tanke på omständigheterna bra. Han har förbannat ont men var mest irriterad på att han hade fått spendera sex timmar på sjukhuset utan mat bara för att ” de skulle testa allting”.

Skönt att du är hemma, men Lilla pappsen, vad skulle du upp där och göra?

En härlig känsla

Nu är det nystädat och fint At Storytelling!

Det är en härlig känsla att efter att ha röjt runt och dammat, diskat, plockat och piffat få sjunka ner bland de nyskakade kuddarna i en katthårsfri soffa

Det varar ju tyvärr inte så länge (Lilla E ligger redan här bredvid och rullar runt ) så man får passa på att njuta precis när det är klart!

Så nu skall jag njuta hela kvällen av vår nystädade fräscha lägenhet, äta nybakade blåbärspaj och titta schalgeruttagningen.

 

 

Sol, sömn och ”scrapbooking”

Mardrömmarna kom ändå fast jag höll mig vaken länge för att kunna falla i coma sömn. Men det gick inte så bra så jag var tvungen att gå upp efter 3,5tim ryckig sömn i morse 05:30 och kännde mig inte direkt på topp.

Men nu är ordningen återställd, jag tog en powernap på en bänk i solen på lunchen Och nu är jag åter redo för de utmaningar som möter mig här på centret varje dag…

Dagens uppgift är att hjälpa en kund med hennes scrapbook… Ibland undrar man ju vad man håller på med, jag har hur mycket som helst på mitt skrivbord – fakturor som skall ut, påminnelser att skriva, rapporter att fylla i mm. Men nu måste jag sitta och leka med en scrapbook…

Men ”Kunderna och deras önskemål går före all administration, vi måste öka vår rewenu!”

Så nu sitter jag och klipper och klistrar samtidigt som jag lyssnar på radion. Och i min hjärna snurrar bilder på stora dollartecken.

”Bonus i augusti, bonus i augusti…”

 

Bloggtrakasseri

Mitt i natten och jag är lite trött men ändå inte. Glad och nöjd med dagen/kvällen men med den där ”känslan” i kroppen som vill ta över och krama mig med svarta kloliknande händer.

Jag bloggar mig trött istället. Kanske kan jag på så sätt lura mardrömmarna att krama någon annan i natt…

Jag är lite irriterad på människor som medvetet förstör för andra. Vad drivs man av för känslor och tankar när man gör andra illa eller när man gör någon ledsen?

Fyra av mina favoritbloggare har den senaste veckan lösenordskyddat sina inlägg eller stängt ner sina bloggar. Det beror enbart på att någon/några andra antingen har använt deras alias och utgett sig för att vara ”mina bloggare” på andra sidor eller så har de helt enkelt bara gått in för att trakassera,sprida skit och göra illa i befintliga bloggar.

Varför gör man så? Vad får man ut av det? Jag fattar ingenting.

Stör du dig på något så gå inte in och läs där igen. Och sitt inte och göm dig bakom en skärm och ett nickname och häv ur dig en massa skit som du aldrig skulle våga säga öga mot öga! Fegt, pinsamt och patetiskt är vad det är.

Bloggtrakasseri är inte ok!