Hm, jag vet inte vad som har hänt eller rättare sagt varför det har hänt.

Tidigare var jag som en öppen bok. Jag vände ut och in på mitt liv; berättade, analyserade och pratade om allt med de flesta i min omgivning. Stort som smått.

Men små saker blir ju så lätt uppförstorade när man sätter fokus på dem istället för att bara låta det passera. Och nu är det inte så längre. Jag behåller mycket mer för mig själv och jag märker att jag mår mycket bättre om jag inte stöter och blöter allt med alla.

Kanske märks det även här; att det är mer om vad jag ser och gör än vad jag tänker och känner…?

Det känns iallfall bra och jag känner att det är en positiv förändring!