För en vecka sedan hade vi lyxtisdag med sushi och vin.
Idag har jag snart snorat ut min hjärna samtidigt som jag smuttar på Panodil Brus med Svartvinbärssmak… Vi har iallfall tittat på House, han är så härligt bits, ironisk och elak 
Vi har också spelat kort; Femhundra, där jag vann (utan fusk vad Kärleken än säger… 
)
Nu ligger jag och Lilla E i sängen. Hon myser och har det bra och jag kan inte andas… Typiskt, när man har chans till sovmorgon så kommer jag inte ens att kunna somna 
Nu har jag läst ut den och den var inte alls lika svart och negativ som jag trodde när jag började läsa.
Tvärtom så gjorde den mig glad och full av hopp. Jag fick tankar och idéer som jag inte har haft tidigare och jag fick många aha-känslor.
Maria Svedland kommer inte med några svar eller pekpinnar men hon belyser flera stora frågor och fick mig att tänka till om mitt eget liv. Hur jag har haft det och hur jag har det, hur man förändras och hur man ofta tar saker förgivna. För en själv är situationen och hur den skall bemötas glasklar, men varför handlar då inte den andre (din partner, din vän, din familjemedlem) så som man vill och som man själv har tänkt sig det? Man får aldrig glömma att det finns två sidor av varje historia, varje känsla och varje händelse. Och att man måste lära sig att mötas och förstå varandra och inte bara snöa in på sina egna känslor och bilder av hur saker och ting skall vara.
Bitterheten får inte ta över – mår man inte bra i en relation, oavsett vilken det är, så måste man skapa en förändring. Man är själv ansvarig för sitt liv, sin lycka och sin glädje – man skall ge, ställa upp för och ta hand om för att man vill, inte för att man är en martyr!
”Man måste släppa ansvaret, tillåta sig själv att bli slarvig, glömsk och egoistisk. Man måste inte alltid vara så förbannat duktig och ordningsam. Att istället för att skriva ner inköpslistan för ICA och ge till sin partner skriver man ner: rödvin, mer kärlek och en termins danslektioner tillsammans med dig.”
Jag gillade den skarpt och jag har markerat sidor och antecknat massor i marginalerna! Onsdagen den 28maj är jag redo för diskussion – hoppas att ni andra också är det!
Stinky har kommit ner från garderoben i Muminhuset och letat sig hit till Storytelling.
Han är en av mina favoriter och jag tycker att han är riktigt söt! Men vi får passa oss, jag och Lilla E, så han inte hittar på några illdåd…
Stinky är Mumindalens stygging som inte inbjuds att delta i leken. Trots det kommer Stinky ofta utan att bli ombedd. Till Stinkys favoritsysselsättning hör tjuvlyssning och illdåd.
Ett sms jag fick för en ljudbok som jag var med och gav bort i födelsedagspresent idag:
”Tack, men har den redan och läser sista kapitlet nu. Så jag hoppas att den går att byta.”
Göteborgs varmaste dag 2008. Solen fullkomligt öser in genom fönstret. Alla kunder och kollegor kommer in från lunchen och sprudlar av energi – höga på D-vitamin och vårkära i allt och alla. Solfräknar har de också. Det är fint!
Jag sitter bakom receptionen och snörvlar, nyser och snyter näsan trasig. Jag har halsduk på mig som kliar och jag svettas. Ögonen rinner. Jag är förbannad på alla glada soliga människor som passerar förbi…
Första gången någonsin är jag på jobbet utan att ha sminkat mig. Det är vuxenpoäng och får mig att inse att jag kanske har en smula av Pappa B i mig ändå:”Ja, jag går i mysbyxor och träskor till ICA och jag skiter i vad folk kommer att tycka om det” Det gör mig i allfall lite glad!
Snart skall jag gå hem och bädda ner mig. Jag skall sova i hundra år! Eller iallfall tills min prins kommer och väcker mig med en kyss
Senaste kommentarer